Idag besökte vi en utställning på Malmö konsthall med den norska konstnären Siri Aurdal. Utställningen heter Continuum och är en fortsättning på Siri Aurdals genombrottsserie Omgivelser från 1969. Utställningen är inga färdiga skulpturer utan ett skulptursystem i ständig förändring.
Today we visited an exhibition at Malmö Art gallery by the Norwegian artist Siri Aurdal. The exhibition is called Continuum and is a follow up on her breakthrough exhibition Omgivelser from 1969. The exhibition does not contain finished sculptures but is a sculptural system in constant change.
Jag älskar verkligen plexiglas och färgat plexiglas i skulpturer i offentliga miljöer är fantastiskt. Ljuset skiftar beroende på var man står i lokalen. De hängande skivorna är tunna, skulpturala och färgglada.
I really love plexiglass and coloured plexiglass in public places are amazing. The light changes depending on where you are standing. The slides of plexiglass are hanging there like thin, colourful sculptures.
De stora skulpturerna är utskurna i glasfiber och är som vackra möbiusfigurer, ljuset från takfönsterna reflekteras så vackert och gör dem ännu mäktigare. Jag tycker om att de inte är färgglada, det gör att formerna framträder ännu tydligare.
The large sculptures are in cut fibreglass in beautiful möbius patterns, the light from the windows in the ceiling are making them even more powerful. I like that they are colourless because that brings out the shape even more. 
Under vårt besök spelade artisten Sunwald specialkomponerad musik efter inspiration av Siri Aurdals konstverk. Det gav utställningen ytterligare en dimension som var riktigt mäktig. Det här är en utställning som jag kan rekommendera, men ni måste skynda er för den tar slut redan på söndag.
During our visit the artist Sunwald played music especially composed with inspiration from Siri Aurdals art. It gave the exhibition one more dimension and it felt powerful. This is an exhibition I can recommend but you have to hurry because it ends on Sunday. 
